En lös hund

16/2

Idag var marken stenhård över allt, plus att det var styltig snö och det var halt… Jag red ut i den lilla skogen ovanför stallet och sedan ut på en liten grusväg bland några få hus. När vi vände och skulle tillbaka till stallet så kom det ut en lös hund från ett hus, den rusade fram och tillbaka och skällde ett tag men sedan kom den närmare och sprang in vid Silvers bakben som om den tänkte bita honom. Men det hann den inte, Silver reagerade ingenting alltså ingenting alls han vred knappt på öronen och fortsatte bara skritta i sin lugna takt. När hunden var precis vid hanns bakben så tänkte jag att det nog var bäst att trava iväg. Så vi travade lugnt där ifrån medan ägaren fångade sin hund och mamma försökte lugna Silver fast det egentligen var hon själv som var nervös.

Det var tur för hunden att det var en så snäll och tolererande häst den sprang emot för hade det varit någon annan hade hunden kanske vart död nu, tur att jag rider den absolut bästa hästen på jorden! Iallafall efter hunden så gick vi till en grusbacke där det faktiskt gick att galoppera!!! Visserligen bara väldigt lite men ändå!!!

Ridtur på vägen 12/2

Idag kom jag tidigt till stallet och mockade, fixade mat och skurade en och en halv vägg i hans box. Jag red ut med en kompis, jag på Silver och hon på Min-San, vi red ut på andra sidan motorvägs bron igen. Upp bland små hus där det finns bra galoppbackar vi travade och galopperade lite, sedan gick vi tillbaka på ”stora” vägen.

IMG_2006

ilver var pigg men lugn om ni förstår vad jag menar, liksom lyhörd men ändå busig. ( i det här fallet betyder inte lugn att han var trött ). Idag var det han som skulle vara den coola ( det brukar alltid vara någon av hästarna som är busig och någon lugn) och inte bli rädd för någonting, det åkte till och med förbi en buss utan att han reagerade! Pluss att vi mötte åtta rådjur! På raksträckan på väg hem mot bron gick han ganska fort men lyssnade ändå perfekt på mina halter!

Jag tror att för att få Silver att inte takta måste en variera mellan kort och lång tygel redan i början. Så att det inte blir som en signal för honom att öka så fort jag tar dem när vi är på väg hem. Jag tror att det också är bra att göra mycket halter igenom hela ridturen så att vi ryttaren inte förlorar kontakten med honom.  Eftersom det var blöt snö typ över allt så var vägen det ända stället det gicks att rida på… längtar efter ett dressyrpass på banan nu.

Mini lektion och lite ridning

DSC_1834

Idag hade jag mini lektion för Love det var lite hårt så det blev bara skritt och lite trav. Han har lärt sig sjukt mycket sedan sist, sist han red Silver gick han med huvudet rakt fram som en buss och nu jobbar han så här fint! Jag är stolt över dig brorsan! Dom fick öva på halter så att Silver skulle lyssna, dom fick jobba med formen och att ställa Silver åt olika håll på volten och de fick gå på en åtta så att de fick ställa åt olika håll. Men mest övade vi på formen, jag tjatar om att inte glappa på yttertygeln, leda med innertygeln och använda skänkarna. Och han bara gör det! Så fint idag.

 DSC_1851

När Love ridit ett tag hoppade jag upp och red lite, jag gjorde framdelsvändningar och jobbade lite med formen, det är bara såå tråkigt när banan är hård så att en inte kan galoppera. Men det är alltid kul ändå att bara få vara med killen!

Spö träning

Jag har börjat träna Silver på att inte vara rädd för spön, jag menar han är 21 år då är det väl ändå dags att han slipper vara obekväm när någon håller insett spö. Han är ju så pass pigg att en inte behöver rida med spö men ändå. DSC_1905

Så här vände jag Silver.

Jag började med att smeka honom med spöt och jag såg direkt hur musklerna spännes och han höll huvudet väldigt högt, efter en stunds smekande över hela hästkroppen så började huvudet sänkas och musklerna koppla av en efter en. Nästa steg var att sitta up och skritta barbacka med spö i handen, jag satt upp och klappade honom på rumpan och halsen med spöt och började sen skritta. Hans reaktion var att flytta sig lite åt sidan, från spöt. Under mina lår känner jag hur han spänner musklerna en aning men inte så stor reaktion som jag väntat mig. När jag skrittat ett tag så slappnade han av och brydde sig inte jätte mycket om det. Nästa steg var att jag skrittade med korta tyglar och travade lite grann, han tyckte det var lite jobbigt när jag kortade tyglarna och spöt rörde sig ovanför hans rumpa. Det ända han reagerade med var att han höjde huvudet och ryggade lite från spöt men efter bara några varv på volten var han som vanligt.

Idag gjorde jag det ”sista” steget eller vad man ska säga, jag kunde rida i både trav och skritt och jobba honom i formen och jobba med framdelsvändningar utan att han brydde sig alls! Det var dock så hårt i marken att jag inte kunde galoppera…

Han vände sig otroligt snabbt, jag tror egentligen inte att han var så spöredd som vi trodde.

Gårdagens pass på banan

Igår red jag med på ridbanan med en kompis, det var lite snö på banan så underlaget var ganska styltigt… Min-San (som min kompis red) hade snö sulor och dom gör att hästarna inte får styltor. Men Silver som inte hade sulor fick det ganska snabbt, jag fick hoppa av ett par gånger och kratsa hovarna.

image1

Det var otroligt vackert med stora flingor och inte så mycket lera…

Jag jobbade med sluta i skritt och trav, i början jobbade han på bra men efter ett tag så blev han så pigg så att han ville ta allt som en galoppfattning! Då gjorde jag som Moa sa när hon hade en ridlektion för mig, att jobba honom på små volter så det blir lite jobbigt för honom och han bara måste lyssna på mig. När jag jobbat ett tag med sluta på rakt spår så fick han en liten skritt paus och sen jobbade jag med hans känslighet. Jag red på halvlång tygel för då är han som lugnast och blir inte stressad. Vi red i trav och sen övergång till skritt bara genom vikt hjälper, alltså att när jag sitter till i sadeln och visar att han ska sakta av så lyssnar han utan att jag tar i tygeln. Och när jag ska få fram honom från skritt till trav så sträcker jag på mig och tänker framåt, han ska då börja trava utan att jag behöver röra skänklarna. När det gick bra så gjorde jag övergångar från trav till galopp och tvärtom, då sätter jag mig i sadeln och flyttar bak ena skänkeln en aning och han fattar galopp! Och det som förvånar mig mest är att han snällt saktar av när jag sedan sitter till och känner mig tung i sadeln, han som är så pigg🙂! Han var en riktigt duktig liten pöjk.

När jag rider med så pass långa tyglar i galopp och trav så brukar jag hålla tyglarna i ena handen och med den andra handen trycker jag lätt på ena sidan av manken om han börjar falla ut åt något håll.

Jag tror att Silver tycker att det är roligt och öva på lite ”friare” saker för att han känner att jag litar på honom och han får ta ansvar själv också, han vet att han kan springa iväg om han vill men väljer ändå att lyssna på mina små hjälper.